Smörsyra i ensilaget: orsaker och 5 tips för att förebygga den

Ett ensilage med smörsyra känner du direkt på lukten vid snittytan. Djuren äter mindre av det och får ut mindre fodervärde, och bakterierna är dåliga för mjölkens kvalitet. Oftast börjar det med jord, gödsel eller vatten i ett blött gräsensilage.

Vad är smörsyra och vad är en smörsyrabakterie?

Smörsyra är en osmaklig syra som smörsyrabakterier bildar ur mjölksyra. Ensilaget börjar lukta illa av den: Eurofins Agro jämför lukten med svettiga fötter. Fodret blir mindre smakligt, så djuren äter mindre. Dessutom går torrsubstans och fodervärde förlorade. Det påverkar både djurens hälsa och produktionen.

Smörsyrabakterier finns framför allt i jord, gödsel och vatten, men sitter också naturligt på gräs och majs. De omvandlar mjölksyra till smörsyra och koldioxid och behöver inget syre för det. De växer bra i en varm, blöt miljö med högt pH.

I ett torrt, svalt ensilage med lågt pH växer de dåligt, men de dör inte. Smörsyrabakterier bildar nämligen sporer. Det är vilande bakterier som tål värme, torka och låg surhetsgrad mycket bra. Blir förhållandena bättre gror sporerna igen och fortsätter växa. Därför är smörsyra svår att bli av med när den väl finns där.

Hur uppstår smörsyra i ensilaget?

Problem med smörsyra har två orsaker. Det har kommit med för många bakterier vid ensileringen (förorening), eller så låter förhållandena i ensilaget dem växa vidare. Ofta är det båda.

Förorening uppstår när fodret kommer i kontakt med jord, gödsel, vatten eller rester av gammalt ensilage. Det kan hända när som helst:

• Vid ensileringen: genom dåligt inställda maskiner, en smutsig plansilo eller tillfartsväg, eller smutsig ensilageplast.
• Under lagringen: genom en täckning som släpper in vatten, genom jord på ensilaget, eller genom skadedjur som gör hål. Då kommer avföring, sand och vatten in.
• Vid uttaget: till exempel genom löst foder som blir liggande i silon.

Tillväxt sker framför allt i blött gräsensilage. Gräs med mindre än 35 % torrsubstans innehåller ofta mindre socker. Mjölksyrabakterierna har då mindre att syra ensilaget med. Vatten har ett pH på omkring 6 till 7, långt över ett bra ensilage, och bromsar syrabildningen. Även protein motverkar syrabildningen. Ett blött gräsensilage (mindre än 25 % torrsubstans) ska sjunka till ett pH på 3,8 till 4,2 (Wageningen University & Research, WUR, Handboek Melkveehouderij). Vilket pH som hör till ett torrare ensilage läser du i sänk pH i ensilaget.

Även ett ensilage som har syrats snabbt kan senare få smörsyra. Det händer på blöta ställen:

• där själva produkten är blötare, eftersom fodret inte är jämnt;
• där det bildas kondens, som under vattenpölar eller vid plastens kant;
• där vatten kommer in utifrån, genom en otät plansilo, dålig avrinning eller en täckning som inte är vattentät.

Vid uttaget kommer syre och regn in och ensilaget värms upp. Då kan bakterierna snabbt växa igen.

Varför är smörsyra dåligt för mjölken?

Sporerna överlever pastöriseringen av mjölken. Vid osttillverkning kan de därför ge problem, som en härsken smak. Enligt Eurofins Agro hamnar sporerna i mjölken via strö, gödsel och framför allt dåligt ensilage. I Nederländerna håller mejerierna därför koll på halten: vid för höga halter får bonden en varning och ett avdrag på mjölkpriset. Hur det fungerar hos dig beror på ditt mejeri.

Hur förebygger du smörsyra i ensilaget? 5 tips

1. Sikta på 35-45 % torrsubstans

Enligt Groeikracht packas gräs med 35 till 45 % torrsubstans bäst. Då sjunker pH-värdet snabbt och smörsyrabakterierna får mindre chans. Är gräset ändå för blött eller för torrt, läs vad du gör med torrt ensilage och gå igenom tipsen för första skörden.

2. Arbeta rent

Slå inte för kort: håll en stubbhöjd på 6 till 7 cm, så kommer mindre jord och gödsel in i gräset. Använd rena, väl inställda maskiner. Se till att plansilo, tillfartsväg och däck är rena och torra. Använd bara ren ensilageplast.

3. Undvik blöta ställen i ensilaget

Hacka helst gräset. Då får du en jämnare produkt, sockret frigörs lättare och du packar det bättre. Packa ensilaget jämnt och gör ovansidan slät och lätt rundad (WUR). Då blir inga vattenpölar stående, och de ger kondens.

4. Håll vatten och jord borta från ensilaget

Använd sidoplast, så att inget vatten kommer in i fodret genom väggarna i plansilon. Täck luft- och vattentätt och var extra noga med kanterna: de är sämre packade och sämre skyddade mot luft och vatten. Se till att avrinningen i och runt plansilon är bra. Mer om det läser du i regnvatten i ensilaget.

Jord på ensilaget är en känd källa till smörsyrabakterier. Andre Schulte från Denekamp (Nederländerna) slutade med det: "Eftersom vi inte använder jord längre är risken för smörsyra och listeriabakterier mycket lägre." Även på HyCare-gården De Bladelse Hoef i Bladel (Nederländerna) täcktes plansilorna förut med jord. Hur du täcker utan jord och bildäck ser du på sidan produktinformation.

5. Håll skadedjuren borta

Möss, råttor och fåglar gör hål i täckningen och smittar fodret med jord och avföring. Använd helst inga bildäck, eftersom skadedjuren gömmer sig och dricker i dem. Slå runt plansilon och håll allt rent. Fler tips hittar du i åtgärderna mot skadedjur vid plansilon.

Hur känner du igen smörsyra i ensilaget?

På lukten: en stickande, härsken lukt som påminner om svettiga fötter. Säker blir du med en ensilageanalys. Där mäts smörsyrahalten. Enligt Eurofins Agro ska det finnas mindre än 3 gram smörsyra per kilo torrsubstans i ensilaget.

Vad ska du tänka på efter ensileringen?

• Öppna inte silon inom 6 veckor. Då har ensilaget inte syrats tillräckligt och är alltså inte stabilt än.
• Ta bort dåliga partier vid uttaget, så att det inte sprider sig.
• Ta ut tillräckligt snabbt, så att ensilaget inte värms upp för mycket. Vi rekommenderar minst 1,5 meter per vecka på vintern och 2 meter på sommaren.
• Fortsätt arbeta rent. Håll maskiner, plansilo och tillfartsväg rena. Se till att ingen kvarglömd plast, bildäck eller jord från täckningen hamnar i fodret.
• Se till att snittytan är slät och låt inget löst foder ligga framför snittytan.