Förebygg vatten i ensilaget: så håller du regnvattnet borta

Regnvatten som rinner in i ensilaget längs väggen höjer pH-värdet där. Då får jäst och mögel en chans, och fodret förlorar i värde. På vägen för vattnet också med sig smuts. Med en vattentät täckning och bra avrinning håller du det ute.

Varför är regnvatten i ensilaget ett problem?

Vatten bromsar syrabildningen

Efter ensileringen sänker mjölksyrabakterierna pH-värdet i grovfodret. Ensilaget syras, så att andra bakterier, mögel och jäst har svårt att utvecklas. I ensilage med mindre än 25 % torrsubstans är ett pH på 3,8 till 4,2 bra. Ett torrare ensilage får ligga högre: vid 35 % torrsubstans upp till ungefär 4,6 och vid 45 % upp till ungefär 5,0 (Wageningen University & Research, WUR, Handboek Melkveehouderij).

Regnvatten är mycket mindre surt än ett bra ensilage. Rinner det in i ensilaget stiger pH-värdet på det stället. Smörsyrabakterier, mögel och jäst får då en ny chans och fodervärdet sjunker. Ett sådant ensilage är också mindre smakligt, så korna äter mindre. Hur syrabildningen fungerar i detalj läser du i vad som händer i ensilaget.

Vatten för med sig smuts

Vattnet som faller från himlen må vara rent, men på väg till fodret tar det med sig allt möjligt: jord, rester av gammalt ensilage och avföring från djur. Med det kommer smörsyrabakterier, andra skadliga bakterier och smittämnen in i grovfodret. Det ger lägre fodervärde, mindre smakligt foder och större risk för sjukdom hos djuren. Mer om följderna läser du i smörsyra i ensilaget.

Blöta ställen ger varmgång

Där vatten kommer in får jäst och mögel en chans. Det ser du ofta som varmgång, just längs väggarna. Genom varmgång går lätt 10 % extra fodervärde förlorat (Silage Safe, broschyr 2026, baserat på Eurofins Agro). Hur du tar itu med varmgång läser du i förebygg varmgång i ensilaget.

Var kommer vattnet in i ensilaget?

Vatten tar alltid den lägsta vägen. I en plansilo är det här de vanliga ställena:

1. Längs väggarna. Regnvattnet rinner från täckningen ner längs väggen och in i fodret. Även mellan elementen i en silo som inte är vattentät kan vatten komma in.
2. Vattenpölar på ensilaget. Är ensilaget inte jämnt packat blir vatten stående. Med bildäck på ensilaget samlas vatten också i och runt däcken.
3. Hål i plasten. Till exempel från skadedjur eller från gammal plast som du använder igen.
4. Kondens på underplasten. Kondens som rinner in i fodret vid plastens kant höjer pH-värdet där och ökar risken för bakterier och varmgång.
5. Från själva silon. Om vattnet inte kan rinna bort rinner det från golvet eller sidorna tillbaka in i fodret.

Hur förebygger du vatten i ensilaget?

1. Lagra grovfodret i en luft- och vattentät plansilo. Då kan inget vatten rinna in mellan elementen. Använd eventuellt sidoplast, så att inget vatten kommer in i fodret via väggarna. Vad du ska tänka på före ensileringen läser du i förbered plansilon.
2. Packa ensilaget jämnt och gör ovansidan slät och lätt rundad, så att inget vatten blir stående (WUR). Med Silage Safe packar du ensilaget kupat, så att vattnet rinner bort via dräneringen.
3. Lägg underplasten över silons hela bredd. Då hamnar kondensen så mycket som möjligt bredvid fodret och inte i det.
4. Täck luft- och vattentätt. En bra täckning håller regnvatten och annan förorening ute. Var extra noga med kanterna: de är sämre packade och sämst skyddade. Hur du gör läser du i täcka plansilo.
5. Se till att avrinningen i och runt silon är bra. Regnvattnet måste kunna rinna bort, så att det inte rinner in i fodret via sidorna eller från själva silon.
6. Kontrollera regelbundet efter ensileringen. Titta om det står vattenpölar, om plasten är hel och om avrinningen fungerar.

Hur ordnar du avrinningen från plansilon?

En bra avrinning är grunden för att hålla vattnet borta från ensilaget. Två saker hör till:

• Ytan runt silon. Se till att vattnet rinner bort från silon och inte mot silon. En väldränerad yta håller ensilaget och tillfartsvägen torra och rena.
• Ett dräneringssystem vid silon. Lägg det så att vattnet som kommer från täckningen leds bort utanför fodret.

Den svåraste punkten är väggen. Regnvattnet rinner ner längs väggen och letar sig in där. Vid en gemensam mellanvägg mellan två silor kan vattnet till och med bara rinna åt ett håll: in i ensilaget. Därför måste vattnet fångas upp redan mellan väggen och plasten och ledas ut ur silon. Hur dräneringsrören gör det med Silage Safe ser du under produktinformation.

Ett dräneringssystem fungerar bara om det är rätt utformat och anlagt. Underhåll det också: ta bort det som täpper till, så att vattnet kan fortsätta rinna.

Håll helst regnvatten och pressvatten åtskilda. Rent regnvatten kan du då leda bort separat från pressvattnet från ensilaget. Vilka regler som gäller för avledning av pressvatten och vatten från ensilageplattan får du veta hos de lokala myndigheterna.

Vad vinner du på ett ensilage utan regnvatten?

• Konserveringen fortsätter. Fodret syras bra och kan användas längre. Det betyder mest om ensilaget ska ligga länge.
• Mindre smitta. Bakterier och mögel som orsakar förskämning och sjukdom hålls borta från fodret.
• Bättre foder på foderbordet. Dåligt lagrat ensilage kostar djurens prestationer och alltså pengar.

Skillnaden ser du framför allt i botten av ensilaget och längs väggarna, där annars det blötaste fodret finns.