Göra och konservera ensilage: den kompletta guiden

Hela året investerar du i bra grovfoder: odling, gödsling, skörd och ensilering. Om investeringen lönar sig i foderintaget och i mjölktanken beror på hur bra ensilaget konserveras. I varje steg, från ren silo till uttag, kan du vinna eller förlora fodervärde.

Vad är ensilage och vad händer under konserveringen?

Ensilage är grovfoder som lagras med lite syre, så att jäsningen bevarar fodret. Efter täckningen förbrukar grödan och mikroorganismerna först det syre som fortfarande finns i ensilaget. Det kan ta några timmar till flera dagar, beroende på packningen och täckningen. Så länge det finns syre kan oönskade mikroorganismer växa.

Först när syret är slut börjar syrabildningen. Mjölksyrabakterier omvandlar socker till mjölksyra, pH-värdet sjunker och ensilaget blir stabilt. Ju snabbare ensilaget är syrefritt, desto mer fodervärde behåller du. Alla faser steg för steg finns i vad som händer i ensilaget efter ensileringen.

Hur gör du bra ensilage? 7 steg

Steg 1: förbered plansilon

Allt som ligger kvar i silon ensilerar du in, inklusive mögel och bakterier.

• Plocka bort gammal plast, foderrester och smuts och sopa silon.
• Gör också ren tillfartsvägen, annars kör maskinerna in gödsel och lera i ensilaget.
• Slå runt silon, så att stubbar inte sticker igenom plasten och skadedjur inte får något gömställe.
• Kontrollera väggar och golv efter sprickor, dåliga fogar och vassa kanter.
• Se till att brunnar och rännor är öppna och att inget vatten blir stående någonstans.

Steg 2: slå eller skörda vid rätt tidpunkt

För en bra syrabildning behöver du socker. Gräset bildar socker i solen: gräs som slås senare på dagen innehåller oftast mer socker. En kort fälttorkning hjälper till att behålla sockret. Håll en stubbhöjd på 6 till 7 cm (Wageningen University & Research, WUR, anger 5 till 6 cm), så kommer mindre jord och gödsel in i ensilaget. Alla tips för våren finns i ensilera första skörden.

För majs tänker du på hacklängden och skördetidpunkten. Skördetidpunkten beror på torrsubstansen.

Steg 3: ensilera vid rätt torrsubstans

Gräs ensilerar du vid 35-45 % torrsubstans, majs vid 32-36 %. Vad som går fel när ensilaget är för blött eller för torrt står längre ned under torrsubstanshalten.

Steg 4: packa ensilaget ordentligt

Ju mindre luft som blir kvar i ensilaget, desto snabbare börjar syrabildningen och desto kortare väg tränger luften senare in bakom snittytan.

1. Ha tillräckligt med vikt på ensilaget: hälften av inleveransen per timme. Kommer det in 40 ton per timme packar du med 20 ton.
2. Packa lika bra överallt, även längs kanterna. Svaga punkter blir senare ställen med varmgång.
3. Kör inte i spår. Ofta körs det extra precis bredvid kanten. Då bildas luftfickor.
4. Lägg den torraste produkten och de sämsta skiftena i botten. Där pressas den bäst ihop.
5. Ensilera vid en sval tid på dagen.

Steg 5: täck ensilaget direkt

Täck så snart ensilaget är klart. I ett praktiskt försök med balar från Groeikracht kostade varje timmes väntan omkring 1,5 % extra torrsubstans. Efter 2,5 timmar hade drygt 6 % torrsubstans gått förlorad, efter 5 timmar nästan 10 % (Veeteelt, maj 2021). Ett stramt täckt ensilage behåller det fodervärdet. "På så sätt kan vi bevara proteinerna i gräset mycket bättre", säger Jarne Schuiling från Vries (Nederländerna) om sitt ensilage under Silage Safe.

• Använd sidoplast: väggarna i en plansilo är ofta inte vattentäta.
• Lägg underplast över ensilagets hela bredd.
• Lägg ensilageplasten med överlapp, så att det ligger minst 3 lager plast överallt.
• Täta kanterna ordentligt och se till att trycket är jämnt över hela ensilaget.
• Kontrollera efter några veckor och spänn om allt, eftersom ensilaget sjunker ihop.

Hela arbetsgången, även per gröda och för plasten, finns i guiden täcka plansilo.

Steg 6: håll regnvattnet ute

Regnvatten höjer pH-värdet i ensilaget och för med sig smuts, som jord och gödsel. Använd sidoplast, täck vattentätt och se till att avrinningen i och runt plansilon är bra.

Steg 7: låt silon vara stängd i minst 6 veckor

Då har pH-värdet sjunkit tillräckligt och ensilaget är stabilt. Öppnar du tidigare får jäst och mögel en ny chans med det nya syret. Hur syrabildningen fungerar i detalj: sänk pH i ensilaget.

Vilken torrsubstans är rätt vid ensileringen?

• Gräs: 35-45 % torrsubstans. Den produkten är lättast att packa (Groeikracht).
• Majs: 32-36 % torrsubstans. Över 36 % ökar risken för varmgång och mögel vid utfodringen (WUR, Handboek Snijmaïs).

För blöt produkt syras långsamt. Vatten är mycket mindre surt än ett bra ensilage och bromsar pH-sänkningen, så att smörsyra får en chans. För torr produkt är stråig och svår att packa, så att mer luft blir kvar och ensilaget blir känsligare för varmgång. Vill du ensilera torrare, hacka då finare.

Hur uppstår varmgång och vad kostar den?

Varmgång uppstår när jästsvampar med hjälp av syre bryter ned socker och mjölksyra. Då frigörs värme och pH-värdet stiger. Det börjar där syret kommer in: i ytskiktet och längs kanterna, vid skador i täckningen och efter öppningen vid snittytan. Ju sämre ensilaget är packat, desto längre in tränger syret.

Genom värmen och det högre pH-värdet växer mögel och bakterier snabbare. Fodervärde bryts ned och det kan bildas mykotoxiner. Fodret blir mindre smakligt, korna äter mindre, produktionen sjunker och hälsoriskerna för djuren ökar.

I ensilage med varmgång kan fodervärdet sjunka med 2-3 % per dag. Korna kan dessutom äta 10-20 % mindre torrsubstans (WUR, Handboek Snijmaïs). Du har då samma hektar och kostnader för maskinstation, men mindre mjölk från eget grovfoder och högre kostnader för kraftfoder.

Ett räkneexempel från vår broschyr. En plansilo på 50 × 10 × 3 meter rymmer med en liten topp omkring 1 750 m³ gräsensilage. Med 230 kg torrsubstans per m³ blir det 402 500 kg torrsubstans. Med ett ersättningsvärde på ungefär 2,40 kronor per kg torrsubstans ligger det fodervärde för ungefär 970 000 kronor i silon. Genom varmgång kan lätt 10 % extra fodervärde gå förlorat (Silage Safe-broschyren, Eurofins Agro). Det är ungefär 97 000 kronor per silo (omräknat med Europeiska centralbankens kurs den 4 november 2026: 1 euro = 10,97 kronor). Riktvärden, ingen garanti. Hela beräkningen finns i broschyren på sidan produktinformation. Alla tips mot varmgång finns i förebygg varmgång i ensilaget.

Hur förebygger du varmgång vid uttaget?

1. Håll uttagshastigheten tillräckligt hög: minst 1,5 meter per vecka, på sommaren minst 2 meter. Går korna på bete sjunker uttagshastigheten. Ta hänsyn till det redan vid ensileringen.
2. Håll snittytan stram och slät, med tryck över hela bredden.
3. Riv loss så lite som möjligt. Med fräs eller blockskärare förblir ensilaget fastare.
4. Låt inget löst foder ligga framför snittytan, det blir en härd för varmgång.
5. Utfodra inte varmt eller möglat foder. Ta bort det och kassera det.
6. Arbeta rent, med rena maskiner och utan jord i fodret.

Vad gör du om ensilaget redan har varmgång?

När varmgången väl har börjat finns det inte mycket att göra åt den. Men du kan förhindra att den sprider sig:

• Ta bort det angripna fodret.
• Öka uttagshastigheten. Går det inte, överväg att fördela ensilaget på nytt över hela silon och täcka om det. Ett lägre ensilage ger en högre uttagshastighet.
• Se till att det är mer tryck på snittytan.

Dra inte en lös plastbit över snittytan. Under den blir för mycket syre kvar, så den stoppar inte varmgången. I solen fungerar svart plast dessutom som ett element, så att fodret värms upp ännu snabbare.

Begrepp

• Ensilage: grovfoder som lagras med lite syre, så att jäsningen bevarar fodret.
• Torrsubstans (ts): den del av fodret som inte är vatten. Du räknar och jämför bäst i kg torrsubstans.
• Jäsning: omvandlingar av mikroorganismer, bland annat av socker till syror, så att pH-värdet sjunker och ensilaget blir stabilt.
• pH: mått på surhetsgraden. Ett för högt pH betyder större risk för ett instabilt ensilage och varmgång.
• Varmgång: uppvärmning när jästsvampar med hjälp av syre bryter ned socker och mjölksyra. pH-värdet stiger och risken för mögel och mykotoxiner ökar.
• Mykotoxiner: gifter som mögelsvampar bildar i ensilage. De kan sänka foderintaget, hälsan och mjölkproduktionen.