Ensilageplast, underplast och sidoplast: vad ska du välja?

Ett litet hål i plasten eller en vägg där vattnet rinner in: det märker du först månader senare, när du hittar varma och möglade partier vid uttaget. Vilken plast du väljer och hur du lägger den avgör till stor del hur luft- och vattentätt ensilaget blir. Ligger plasten inte rätt kommer luft och vatten åt fodret, och där börjar förskämningen.

Hur känner du igen en bra ensilageplast?

Ensilageplast är aldrig helt lufttät. Det är stor skillnad mellan olika sorter. Titta på de här fyra sakerna:

1. Luftgenomsläpplighet (cm³/m²/24 timmar). Siffran anger hur många kubikcentimeter syre som tränger igenom plasten per kvadratmeter på 24 timmar. För standardplast är det ofta omkring 250 cm³. Ju lägre, desto bättre.
2. Antal skikt och tjocklek (mikron eller µm). De avgör hur mycket luft som kommer igenom, hur bra plasten tål stötar och rivning och hur mycket den töjer sig. Så undviker du att plasten snabbt går sönder.
3. UV-stabilitet. De flesta plaster är UV-stabila i 12 månader. Sedan bryts plasten sakta ned av solen. Ligger silon stängd längre än 12 månader blir täckningen alltså sakta sämre.
4. Färg. Svart plast håller kvar mer värme än ljus plast, så under svart plast värms ensilaget upp snabbare. Ligger det dukar över plasten spelar det liten roll.

Hur tjock ska ensilageplasten vara?

Det skiljer sig mellan olika plaster. Det finns ingen tjocklek som är bäst för varje silo. Titta förutom på tjockleken också på antalet skikt och luftgenomsläppligheten. Tillsammans avgör de hur mycket luft som kommer igenom och hur bra plasten tål stötar och rivning. Tunn plast släpper i allmänhet igenom mer luft än tjock plast av samma material. Jämför därför luftgenomsläppligheten på produktbladet och inte bara antalet mikron.

Vad är skillnaden mellan underplast och ensilageplast?

Underplast är en tunn plast som du lägger direkt på fodret, under ensilageplasten. Eftersom den är så tunn följer den ensilagets yta bättre. Den suger sig så att säga fast mot fodret. Ensilageplasten ovanpå är tjockare och skyddar mot stötar, rivning och solljus.

Tänk på vilken underplast du väljer. Vanlig underplast gör framför allt att det blir mindre luft kvar mellan plasten och fodret. Underplast med syrebarriär (syrebarriärfilm) släpper dessutom igenom mycket mindre luft än vanlig ensilageplast.

Det ger dig följande:

• mindre luft blir kvar under plasten;
• med en barriärfilm kommer också mindre luft igenom plasten;
• konserveringen kommer igång snabbare och bättre;
• risken för varmgång minskar.

Dra alltid underplasten över hela ensilagets bredd. Kanterna på underplasten är ofta en svag punkt. Där samlas luften och kondens med högre pH droppar ner i fodret.

Behöver du sidoplast i en plansilo?

När du täcker tänker du mest på ovansidan och ändarna av silon. Men vatten kan också komma in från sidorna. Väggarna i en plansilo är i praktiken ofta inte helt vattentäta: fogarna är ofta slitna redan efter en eller två säsonger. Då läcker vattnet in längs väggarna.

Därför lägger du sidoplast, eller så lägger du själva ensilageplasten över väggen. Dra den ner till golvet och låt en bra bit ligga på golvet, så att regnvatten inte rinner in i ensilaget. Det fungerar även när ensilaget ännu inte når upp över väggen.

Utan sidoplast letar sig regnvatten in i ensilaget utan att du märker det, och det höjer pH-värdet. Så länge ensilaget är lufttätt är skadan begränsad. Men vid uttaget sprider sig varmgång och förskämt foder då snabbare. Kontrollera därför också väggarna före ensileringen, som en del av att förbereda plansilon.

Hur bred ska ensilageplasten vara och hur lägger du ut den?

Lägg ihop ensilagets höjd och silons bredd. Är silon 8 meter bred och ensilaget 2 meter högt tar du plast som är 10 meter bred. Då kan du lägga plasten över båda väggarna ner till golvet, du behöver ingen separat sidoplast och det ligger ett dubbelt lager överallt.

Vi rekommenderar att du arbetar med en underplast och två stora våder ensilageplast. Så lägger du ut dem:

1. Välj plast som är tillräckligt lång och bred. Ta om möjligt plast som täcker hela silons längd i ett stycke.
2. Använd ny plast, inte begagnad.
3. Lägg plasten över båda väggarna. Dra den ner till marken och låt den ligga en bra bit ut på golvet, så att regnvatten inte rinner in i ensilaget. Med Silage Safe låter du minst 20 centimeter ligga på golvet.
4. Ensilera och packa ordentligt. Packa ensilaget jämnt och gör ovansidan slät och lätt rundad, så blir inget vatten stående (Wageningen University & Research, WUR). Med Silage Safe packar du ensilaget kupat, så att vattnet rinner bort via dräneringen.
5. Lägg underplasten över hela ensilagets bredd.
6. Dra båda våderna över ensilaget. Först våden på den sida som vinden kommer ifrån, mot vinden. Sedan våden från andra sidan, med vinden.

Nu ligger det en underplast och ett dubbelt lager ensilageplast över hela ensilaget. Det blir minst 3 lager plast på varje ställe. Sedan täcker du vidare som i täcka plansilo: steg för steg. Blåser det hårt, titta på täcka ensilage vid storm.

Lägger du ett täcksystem ovanpå ligger plasten också stramt. Geert Mulder från Balkbrug (Nederländerna): "Vi har mycket mindre problem med vinden nu: när vi sätter fast en duk sitter plasten fast direkt." På sidan produktinformation ser du hur systemet fungerar.

Kan du använda gammal ensilageplast igen?

Nej. I gammal plast finns alltid rester av jord, ensilage och vatten, och med dem för du in mycket bakterier och mögel i ensilaget. Ofta finns det också redan små hål och en del av UV-stabiliteten är förbrukad. Det verkar som en besparing, men du förlorar mer foder. Hur du räknar ut vad det kostar läser du i beräkna foderförluster. Var möglet annars kommer ifrån läser du i 4 orsaker till mögel i ensilaget.

Vilka misstag är vanligast med ensilageplast?

1. Att använda gammal plast. Det verkar billigt, men smitta och sämre kvalitet gör att du förlorar mer.
2. Ingen sidoplast ner till marken. Då kommer vatten in från sidorna och pH-värdet stiger.
3. För lite överlapp. Då ger ett litet hål snabbt varmgång, det bildas luftfickor och mer luft kommer igenom.
4. Underplasten ligger inte över hela bredden. Just kanterna på underplasten är svaga punkter.